ÅkeTråk


Idag har det varit en tråkdag, och det är mitt fel tycker Roffen.. men han har sovit sked med mig i vår vita soffa... så då är vi kvitt anser jag ;-)
.... eller???

Tjooohooo!


Ja jag är inte bra på att uppdatera här inne, jag vet. Håller mest på med den andra bloggen men det ska bli ändring. Hädanefter ska även denna blogg få sig lite piff nu å då.

Roffe är iaf friröntgad. Och den här matten blev så glad att det trillade en lite tår!! Först nu inser jag hur otroligt nervös jag varit för detta besked... men nu kan vi pusta ut!

Han är verkligen världens finaste Roffe!!!

Stor å fin har han blivit. Fina muskler håller han på att bygga. Tjock, fin å glansig päls och ett psyke som få bara drömmer om. Ja jag kan inte nog beskriva den kärlek som jag känner till denna 4 benta varelse.. Han är där jag är....

Går jag , så går han... stannar jag.... så stannar han...

Han är lugn, galen, snäll, harmonisk, vaktig, stabil, vacker, ja han är allt!!!


Röntgen


Nu är tiden bokad, den 15/12 blir det röntgen!!!

Håll tummarna!!!

Röntgen


I morgon ska jag ringa och boka tid för höftledsröntgen till Roffe!

Håll en tumme att han blir friröntgad!!!!

Voffarna har varit ute i skogen idag igen och ligger i hallen och sover nöjt.

Roffe är verkligen världens mysigaste, vill gärna sitta i knät när man sitter i soffan... han har en taktik... först kommer han och vill gosa, lägger huvudet i knät, sen styr han upp huvudet under min ena arm, sen liksom smyyyyger han upp ena bakbenet... för båda frambenen har han redan på soffan..... vår vita fina soffa!!!

Sötnöt!


Tisdag den 18 nov 2008


Hundarna fick sig en ordentlig genomkörare i morse av mannen. De hann vara ute i skogen och springa innan han åkte till jobbet så Azlan och Roffe var trötta och nöjda hela förmiddagen. C säger att Roffe måste få hjälp med sin kropps hållning, att han springer som en stövare haa!!!

Tack!!! själv har jag haft en dålig dag, värken är förjävlig rent ut sagt. Har hunnit med ett läkar besök, doggsen fick hänga med. Ja inte in då utan de fick snällt sitta i bilen å vänta på matte.

Azlan ser att matte inte mår bra och kommer och lägger sitt mjuka stora huvud på min axel när jag sitter i fåtöljen. Han tittar mig rakt på mig med sina stora fina bruna kloka ögon.

*Älskar dig*

Snöööööö


Oj vad snö det har kommit!

Hundarna har fått sig en rejäl genomkörare i skogen idag. De har varit lugna och nöjda hela dagen. Mest legat i hallen och sovit. Ja å så har Roffe lyckats tömma sin nalle på allt innehåll haha, eller så är det Azlan som gjort det och sen gett tillbaka den til Roffe för att slippa få skulden. Det är typiskt han, man får inte va dum!

Har precis kommit in efter en härlig kvällspromenad, hundarna yrade omkring som få. De gillar snön! Roffe är en pain in the as på Azlan, jo han är verkligen det. Tur att Azlan har sånt tålamod, annars vete gudarna hur det hade gått.

Jag passade på att träna lite linförighet och gjorde några inkallningar. Vi har ju inte tränat så mkt under hösten men Roffe verkar inte ha glömt alltför mycket.

Vi har flera löptikar i byn nu, och Azlan har det jobbigt med alla dofter. Han sitter å gnäller i hallen och vill ut. Ganska irriterande men det är nog värst för honom.

Nä, nu är det en liten här som pockar på uppmärksamhet!

Godnatt!

Ps. Jenny - vi är på G med röntgen, ge oss ett par veckor bara! :-D

Dax för Uppdatering!!!


Oj, nu var det verkligen längesen jag skrev nåt här.

Vi har hunnit få tillökning i familjen och det tar sin lilla tid att vara 3 barnsmamma :-) men det är ju hur mysigt som helst med en liten bebis igen.

Hundarna har fått komma lite i andra hand, iaf de första veckorna sen Lucas föddes. Lucas har nu hunnit bli 2 månader och man börjar få tillbaka orken och energin att ta långa härliga promenader igen.

Roffe är inne i sin könsmognad. Det märks att det är lite mer rivalitet mellan Azlan o Roffe men i slutändan så är det Azlan som bestämmer. Även om Roffe gör så gott han kan för att försöka klättra på karriärsstegen..

Vi tränar nästan ingenting utan tar mest mysiga promenader. Häromdagen kom min kompis Karin förbi med sina 2 pudlar, Ludde och Sigge. Azlan fick stanna hemma medan vi tog en prommis med de andra. Roffe skötte sig kanon! Det blir ju inte så mkt miljöträning när man bor så här långt ute på landet. Men nu har jag bestämt att det ska bli lite mer av det.

Azlan brukar följa med mannen till jobbet, och där tar dom sig en å annan löptur runt milaspåret inne i stan. Jag och Roffe håller oss hemma o nöjer oss med att ta oss runt byn. Han matte klarar nog inte ens en löptur mellan 2 lyktstolpar just nu haha då kondisen inte är på topp.

Men det kommer väl.



Jag å Rolf ute på promenad!

vi konstaterar...


att man inte mår särskilt bra om man käkar upp strimlor från en presenning...

tur att den kom ut den vanliga vägen...

så var sommaren förbi...


Lite å ingen uppdatering här i Roffe bloggen.
Det beror helt enkelt på att det hänt nån speciellt. Tanken var att vi skulle ställa Roffe i Alfta, men vi ställde in i sista sekunden då jag haft så mycket förvärkar. Ville inte riskera nåt i onödan.

Träningen har legat på is, skittrist men jag har verkligen inte orkat. Min värk i kroppen har gått upp å ner i sommar så jag har helt enkelt inte haft nån ork. Kände att det var lika bra att lägga allt på hyllan ett tag.

Därmed inte sagt att vi inte engagerat oss i voffarna. Tvärtom. Vi har nog aldrig varit ute så mkt i skog o mark. Azlan är i finfin form. Midjan är tillbaka, glansen i hans ögon likaså.

Azlan är nämligen en sådan kille som behöver få vara med, annars blir han deppig. Han är ingen sällskaps hund som nöjer sig med några rastningsprommisar per dag. Nej, han vill göra saker, ha ett syfte..

Eftersom min mage inte har blivit mindre i sommar så har jag haft lite svårt att ta med honom på längre turer.. men tur att svärfar har en fyrhjuling. Azlan älskar att få följa med då vi kör fyrhjulingen i skogen. Och efterom vår lilleman Isaac älskar att åka allt som har en motor så har vi slagit massa flugor i en smäll. Isaac får åka fyrhjuling, Azlan får aktivering. Sen har vi kört lite uppletande, men absolut inget märkvärdigt!

Sen har det varit så varmt vissa dagar att de faktiskt mått bäst av att ligga inomhus. Tur att vi har en stor hall, ca 15 kvm o att vi lagt in klinker... för det har gett dem en välförtjänt svalka. Vissa dagar har vi till å med varit tvungen att ha en xtra fläkt stående i hallen för att ge hundarna svalka.

När vi varit ute med dom har Roffe ofta lagt sig i Isaacs lilla baby pool, haha ni kan ju tänka er hur det såg ut!!!

Vi har nu 33 dagar kvar till bebis. Hade planerat att gå tävlingslydnadskursen med Roffe i höst, men jag tror att det kommer att bli tajt, så det får bli allmänlydnaden då vi känner oss redo, så får vi ta tävlingslydnaden sedan.. Sen får vi se om det blir nån tävling i framtiden eller inte...

Roffe har kommit in i könsmognaden men det enda som märks av det är att han lyfter benet mot allting o att han blivit mer sprallig o yvig i sättet. Azlan o Roffe är som bröder, men Azlan visar helt klart att det är han som bestämmer. Roffe försöker inte ens klättra i rang. Ibland blir det lite gruff, men Roffe inser fort att det inte är lönt, o ger sig. Roffe är verkligen fäst vid Azlan. När C har varit ute o löptränat med Azlan blir Roffe såååååå glad när de äntligen!!!! är hemma igen, han rusar fram till Azlan o slickar honom i mungipan!! Så de har verkligen glädje av varandra. Och Azlan blir som valp på nytt o springer o de busar här ute. De trivs verkligen ihop.

Roffe har fått börja följa med när C springer, men det blir inte lika långa rundor som Azlan får följa med på, han är lite för ung ännu, vi vill ta det lugnt o bygga upp honom sakta med säkert.

Vi är enormt glada över våra otroligt fina hundar som vi fått äran att äga.
Tack Kennel Rottrobis!

Nu ska den gravida mamman lägga sig i den nyss renbäddade sängen o vila tills resten av familjen kommer hem.

Ha de!



lite å ingen träning..


Det beror på att undertecknad snart ska få en liten bebis....  magen är bara ivägen, fast ack så underbar..
Roffe o Azlan går omkring å skrotar i värmen på gården, de har gjort 2 utflykter på egen hand, dvs OLOVANDES....!!!
Jag skyller det på Azlan eftersom vi upptäckte att vi nu har en löptik i byn, tänk om de kunde ringa till oss å berätta det så vi kan hålla koll på honom. För hon håller koll på hennes tik så det är inte det. Men vår Azlan blir alldeles konstig i kostymen av löptikar. Sitter å gråter nätterna igenom, vill så det värker skulle man väl kunna säga hehe...

***

Hann faktiskt med ett liten ögonblick av träning idag, det närmaste en högravid mamma kan o orkar.
Några inkallningar o lite bolllek (fyrklövern) ja inget å hänga i julgranen men men...

Sov gott



Näst sista


träffen med valpkursen.... ursch så trist att inte få åka till klubben o träffa de andra hundarna å mattar/hussar!! Det har varit fantastiskt roligt, och helt underbart att få se hur mkt våra voffar har utvecklats OCH vuxit!!! I morgon har vi absolut sista träffen som vi ska spendera på stan, miljöträning o lite annat smått å gott.

Sen ska vi själva ta det stora klivet ut i stora vida världen o fortsätta träna på egen hand! oj så spännande!!! Jag har redan börjat fundera på apellen o lydnadsettan.... men men, vi får se hur det går??? jag ska ju hinna föda barn oxå *fniss*

Tyvärr så har jag missat 2 tillfällen, bl.a förra gången då vi skulle spåra o söka i skogen. Men efter vår färd till förlossningen kl 4 på morgon söndagsnatten innan så va ju även jag tvungen att inse mina begränsningar. Bebisens väl först o främst. Sen blev man ju lite skraj när vi fick veta att mina förvärkar inte bara gjorde ont, de gjorde verkan oxå.... så jag bestämde mig för att inte åka iväg...  Spåra hinner jag ju göra sedan... det är ju inte så märkvärdigt egentligen att lägga ett litet nybörjar spår här hemma...  

Det är jobbigt när man har myror i brallan o inte kan sitta stilla!!! min man är på mig hela tiden om att jag MÅSTE VILA!!! och jag har verkligen försökt göra det oxå o mina sammandragningar är betydligt lindrigare än de varit... men det behövs inte mkt för att sätta igång det..

Iaf, tillbaka till valpkursen. Idag har vi tränat lite alltmöjligt. Inkallning, då vi övade i par. Vi kopplade våra hundar i lina o mötte varandra, hundarna fick gå fram å hälsa o sen skulle vi göra en inkallning. En svår övning, för hur roligt är det att komma till matte/husse när man fått värsta roliga lekkompisen att busa med. Men alla hundarna var såååå duktiga o all träning har verkligen gett resultat! Så kul å se!

Vi tränade lite mer på ligg, jag fick lite tips på hur jag kunde göra annorlunda. Roffe vill inte riktigt förstå mig nämligen. Men nu har vi lite nya ideér att testa. Vi tränade platsliggning så som på tävling. Alla var väldigt duktiga där med, Roffe ställde sig upp några ggr. Han är ju en liten rastlös själ som hela tiden vill att det ska hända nya saker, men vi övar vidare...

Vi tränade möte med annan hund, med belöning 10 meter bort. Då vi mött varandra med hundarna fortsatte vi ytterligare 10 meter innan det STORA belöningen kom.

Allt gick bra ikväll, både jag o Roffe är superduper trött,nu ligger han nedanför mina fötter o sover sött.
Chrille är ute o tonar rutorna på bilen, kan behövas nu när solen ligger på!

Dax för den gravida mamman att tänka på refrängen, borsta tändera, kissa å hopp i säng!! =)

Över å ut!
/ Pia & Roffe

Vännäs Internationella utställning


Hej svejs, länge sen jag uppdaterade här...

Har ju haft lite jobbigt här ett tag med mina SD. Måste ta det lite lugnare så inte bebisen får för sig att titta ut tidigare än beräknat.

Har hunnit vara på utställning. Uppfödaren Jenny ställde Roffe o gjorde som vanligt ett kanonjobb!!

tack så jättemycket Jenny!!!

Roffe fick ett Första pris och en röd fin rosett, men gick inte vidare å fick alltså inget HP.
Synd tycker jag såklart!! .... men sånt är livet. Det är lite farligt när man lägger ribban högt redan på första utställningen med ett BIS 2. Allt annat blir man nästan besviken över. Haha, det är ju inte klokt egentligen, men jag tror man funkar lite så... Fast jag är fortfarande mäkta stolt över Roffes bravader i Övik.... min grabb. Sen är han ju världens underbaraste... å jag som sa att han inte skulle få ligga i soffan.... gissa vem som legat med sitt huvud i mitt knä ikväll...???




Kritik:

"Nice head, good eye, clean head, puppybite, good shoulders. Moved well."

Domare: Tegwyn Jones, Storbritannien



taggar ner


Valpkurs igår, vi gick igenom hundens skötsel å hälsa, o på planen tränade vi skvaller träning o inkallning i lina med störning. Roffe var jätteduktig...

Men det blev nog för mycket för mig då vi fick besöka förlossningen i natt igen. Denna gången fick jag en Bricanylspruta för att stoppa värkarna.... så nu är det viiiiila som gäller. På riktigt...

Chrille ska följa med på nästa kurstillfälle då vi ska ut i skogen o spåra o söka. Jag får nog helt enkelt gilla läget o sitta på en stubbe o se glad ut.... suck..

Å vi som ska gå en aktivitetskurs i höst, hoppas det blir efter mitten på september så kanske jag kan gå iaf....

Nä, nu måste man ju äta lite oxå!
Tjingeling!!!


(en vecka kvar till Internationella utställningen i Vännäs)

på is


Vi har haft träningen på is några dagar... jag har fått så mkt sammandragningar, besökt förlossningen en sväng på grund av detta o har blivit beordrad att ta det lugnt. Men hur lätt är det när man kommit igång med träningen o när det gick såååå bra... och nu får man ligga i soffan o slöa...

Valpkursen blev inställd igår, framflyttade till ett annat datum, vilket passade oss jättebra då jag inte ska vara så aktiv. Vi försöker träna in "ligg" men det går sådär... vi övar vidare.

Förra gången tränade de "möte med annan hund" men jag missade den pga mina sd.

Solen skiner här i Umeå o hundarna ligger ute på dagarna, inte i solen utan de söker sig till skuggan. De gillar att gräva ner sig i sanden (vi har ju inte sått nån gräsmatta än) eller så lägger de sig under Michelles stora studsmatta, där är det skugga! Och blir man törstig så går man hellre ner till bäcken o dricker än ur skålarna som matte kånkat fram....

Snart är det utställning!! Vi har fått vårt startnr, det hänger så fint på kylskåpet... jag satt å funderade på en sak o insåg att vi inte kommer att kunna ha Azlan i bilen då... dels har vi inget solskydd, inga hundgrindar eller nåt, och dessutom är det säkert soligt värre den 14 juni. Men Roffe går ju bra att ha med sig, han behöver nog lite miljöträning o vi får leta upp en skuggig plats o lägga ut en filt o en vattenskål där vi kan sitta o vänta på vår tur...

En gång i tiden hade jag ett utställningstält, kanske borde jag inte ha sålt det så där för en 12-13 år sedan!!!

Det ordnar sig!

/ Pia


Roffe sitter å spanar efter Azlan, "vart tog han vägen egentligen???"

Kvällsträning


Fredag kväll, igen. Veckorna går fort nu. Har haft ont i huvudet större delen av dagen så efter promenaden i skogen där vid lunchtid stupade jag i säng o låg till 17 tiden.

Men vi tog igen det ikväll istället. Michelle fick följa med ut ni i kväll o agera medhjälpare vid Roffes inkallningar. Vi har valpkurs på söndag så det gäller att ligga i. Inte för att vi gör det nu.... ligger i alltså. Min babymage säger ifrån o ger mig sammandragningar när jag anstränger mig för mycket så det har blivit en hel del vila de senaste dagarna.

Vi hann iaf med en liten utflykt med hundarna o Michelle igår. Vi tog bilen och åkte till ett ställe i Rödtjärn som kallas "Trinnar´n". Där rinner ett vattendrag o har man tur kan man finna stora fina Stenbitar (fisk alltså). Men vi fiskade inte utan hade med oss mellis matsäck. Limpmackor o kaffe o saft.

Så där satt vi i godan ro o fikade i gassande solsken. Så vansinnigt härligt. Hundarna utforskade varenda millimeter de kom åt och så... "PLUMS" så hoppade Azlan i å simmande, Roffe var inte sen att haka på. Så Roffe har alltså premiär simmat för första gången i sitt liv, och jag måste säga att han klarade grodan på första försöket!!!

Här kommer lite bilder från utflykten till Trinnar´n:


Precis innan vi åkte...


Michelle i fikatagen!!! det allra bästa med picknick!!! - att fika utomhus, allt smakar fantastiskt gott då! eller hur!!! 


 suddig bild, men det är Roffe som simmar!


 "jag kan simma, simma simma, jag kan simma..." (sjung med från "Hitta Nemo" *ler*)

Det absolut bästa som Azlan vet är att simma. Egentligen hade jag väl inte tänkt att han skulle bada då han haft Hotspot o inte var färdigbehandlad... men vi hann liksom inte med innan "plumset"!!! Så vad gör man, bara å se till att han blir ordentligt ren o torr sedan. 


När man simmat finns ju inget skönare än att rulla i sanden eller gräset!


man får lyckofnatt efter ett bad, visste ni det?




 

Min profilbild

Online:
Idag:
I veckan:
Denna månad:
Totalt:

Unika besökare sedan 2008-02-10 20:30